Opuscula 6

Jonas Carlquist, Handskriften som historiskt vittne. Fornsvenska samlings- handskrifter – miljö och funktion (2002, 156 s.). 50 SEK.

Om en fornsvensk handskrift är placerad i en vackert präntad, stor och kostligt illuminerad pergamentshandskrift, om dess anfang lyser av gyllene bladguld, är det då samma text som om den är inrymd i en liten oansenlig pappershandskrift utan några egentliga utsmyckningar? Ja, texten är väl densamma om orden är desamma, men däremot är funktionen sannolikt inte identisk. För inte kan man väl tänka sig att denna text avser att säga samma sak i så vitt skilda handskrifter? Medeltida handskrifter är heterogena. Två precis likadana finns inte. Även om variationen till viss del har styrts av den medeltida bokproducentens förutsättningar, så bör skillnaderna också återspegla den enskilda handskriftens roll och uppgifter. Varje handskrift har skapats för en viss funktion, vid en viss tid och på en viss plats. Den blir därmed ett historiskt vittne som kan möjliggöra en social tolkning och upplysa oss om medeltida mentaliteter, ideologier och skriftvanor. Utifrån 20 samlingshandskrifter diskuterar Jonas Carlquistden svenska handskriftskulturen under medeltiden.