Scripta minora 19
Mia Åkestam, Bebådelsebilder. Om bildbruk under medeltiden (2010, 448 s.). 150 SEK.
Bilden av jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel var, och är ännu, så välbekant att den kunde kännas igen med ett minimum av igenkänningstecken. Sveriges största medeltida bild är en bebådelsebild i Strängnäs domkyrka, mer än 2,5 m. hög och 1,7 m. bred. De minsta bilderna finns på liturgiska kärl och är någon centimeter i diameter. Bland de närmare 400 bebådelsebilder som bevarats i Sverige från perioden 1150–1550 finns allt från summariska bilder ristade i sten till praktfulla, detaljrika och monumentala målningar. Vad är det som gör att vi känner igen bebådelsebilden så väl? Vad spelade bilden för roll i det medeltida bildbruket? Det söker konstvetaren Mia Åkestam reda ut i denna studie, inriktad på hur bilder användes och kommunicerade mening i medeltida sammanhang. Studien visar på ett mångfacetterat bildbruk. Man var väl bekant med hur bildretorik fungerar, och en väl utvecklad bildkommunikation användes för att föra fram idéer och budskap av såväl religiös som politisk karaktär.